För första gången på flera flera år så hade jag faktiskt en rolig och minnesvärd födelsedag!

jag tänkte nästan ingenting på william. 

20 år och stod på VIP listan in till en sjukt fin och rolig krog! vi fick alla drinkar och öl gratis bara för att min polares polare jobbade där och för att det var mig vi firade! och ena snubben som var med spelade tydligen i ett rätt så känt band. minns dock inte vad bandet eller vad han hette!  men han såg bra ut och var väldigt intressant! 

ÅÅH älskade Göteborg!

Men nog med snack om min 20 årsdag! det jag egentligen ville få sagt i detta inlägget är att... Jag antagligen snart kommer att flytta till Göteborg! vända bladet, starta på ny kula i livet! att komma väck från alla droger och all brottslighet. jag menar en liten jävla skitstad som halmstad så är det inte så lätt att starta på ny kula eller lämna dåliga umgängeskretser. för vart du än går vad du än gör eller vart du än ser så är människorna där. och du hamnar med dom iaf!

i Halmstad har vi två olika sorters människor; de tråkiga som går till samma jävla bar träffar samma jävla människor och säger samma jävla saker. sedan har vi dom med lite fart i men som är brottsliga eller tar droger. och eftersom att jag inte vill ha tråkigt eller följa rutiner så blir det att man hänger med det dåliga folket. visst det händer mer saker men kanske inte riktigt bra saker. droger osv..

så snart ska jag gå till soc för att hoppas på att dom beviljar mig en lägenhet i göteborg att jag ska få starta på ny kula i livet och faktiskt må bra och ta tag i mitt liv! och gör dom inte det kommer jag att överklaga tills dom beviljar mig!

och det känns jävligt bra för att jag har min morsa på min sida med.

visst hon hackade på mig från början men efter att jag berättade vilken jävla skit jag satt i så sa hon att hon är på min sida och ska sitta och överklaga med mig.

och jag kommer få flytta ifrån william, ifrån dåligt och obesvarad kärlek!

kanske kommer jag hitta någon där uppe? vem vet?.. kanske kan bli kär på nytt!

20 år, hopplös, olycklig och antagligen snart systembolagets nya stammis!

det är min födelsedag imorgon... den värsta dagen på hela året

det såg min mamma till att det blev.

jag har aldrig någonsin haft en bra födelsedag.

på något sätt varje år så får min ''familj'' mig att gråta. få mig att känna att jag är värdelös.

efter att ha gråtit i några nätter i rad och knappt fått någon sömn, så känner man sig lite borta...

blir 20 år. jag antar att det enda bra med denna dagen kommer att vara att jag kan börja köpa på bolaget.

eftersom att alla andra år har blivit skit så ska jag fan se till att detta blir en minnesvärd födelsedag!

på fredagen ska jag hem till bröderna käka lite tårta sedan sticker jag till göteborg på fredagen till min polare och dricker lite vin och har en myskväll. sedan på lördagen så sticker vi hem till en annan polare i stan i göteborg för att förfesta sedan sticker vi ut på krogen för att fira mig! hoppas detta blir en bra helg. jag hoppas verkligen!

Jag vet inte riktigt hur jag ska börja. jag har mycket att skriva om just nu, men det kommer bara helt enkelt inte ut.

kan de vara för att jag kanske skämms lite? eller bara att jag är glad, stolt och ledsen på samma gång, eller är jag ens ledsen?

William kom hem till mig igår, jag blev så otroligt glad. vi drack vin.

och vi drack lite mer vin.

och lite mer.

tills jag... hade fått kanske ett glas för mycket och börjar prata om att jag faktiskt gillar honom..

då tänkte jag: detta är ett bra tillfälle att få veta vad han vill så jag inte går och väntar på ingenting..

men jag kan ju säga att jag känner ju inte likadant nu.

jag är väll stolt över mig för att jag sa de, att jag äntligen vågade!

Men svaret kanske inte riktigt var de jag hoppades på.. eller var det?

jag fick inget direkt svar, utan han mer sa att jag var en schysst tjej(?) men inte vill hoppa in i nått förhållande nu direkt.

och nej jag vill inte heller hoppa in i ett förhållande, det är ju bland de läskigaste som finns.

men vad är det han menar!?

vad försöker han säga? gillar han mig? gillar han mig inte? försöker han bara att inte såra mig?

för han kom till en fest förra veckan för att jag var där och jag bad honom att komma, när han satt på bordet och drog mig till hans famn.

och inatt när vi satt här i min soffa i min lägenhet och drack vin och han la handen på mitt lår.

man brukar säga sex utan kyssar är bara helt vanligt sex. och det är helt vanligt för mig. men med han...

han kysste mig helatiden under sexet.

han låg och höll om mig hela natten.

jag har aldrig varit så bekväm som jag är när jag är med honom. och trygg.

vad ska jag göra?.. gå vidare eller fortsätta?

om det är någon kille där ute som läser detta. vet ni vad han menar?

har ni varit med i samma situation?

och ni tjejer där ute, ni kanske vet hur man blir när man är helt kär så man pruttar regnbågar.

jag vet att det kanske är onödigt att fortsätta kämpa, att det kanske inte är värt att kämpa så mycket för någon. nä jag vet inte, jag kanske bara är helt rubbad i huvudet som kämpar så mycket.

och det här med kärlek, nu blev jag bjuden på dejt också av jens, och Malte skrev just att han ska flytta ner och kommer våldgästa mig mycket! allt kommer som en jävla chock!

SKA JAG ENS GÅ PÅ DEJTEN?!

Det hade gått lite mer än en vecka efter att jag hade sett ellr hört något från william. Tills han skrev på facebook... han ville att jag skulle komma dit och dricka lite och umgås. jag blev förvånad och glad men jag kunde inte. 

sen har jag inte hört något från han mer. så nu kommer han försvinna ett tag till och när jag minst anar det eller har släppt honom så kommer han att dyka upp från ingenstans. och det är därför jag ska flytta till göteborg snart för att börja på ny kula.

eftersom att jag inte hade hört nått mer från william så gick jag hem till Eddie igår. Eddie har alltid varit intresserad av mig och han ville att jag skulle stanna över. Visst Eddie är jävligt snygg, jag gillar lite tuffare killar som Eddie, över tatuerade armar osv. men ingen bra kille för mig just nu. han har tårar intatuerade i ansiktet  och har fotboja just nu. 

jag stannade så klart inte över, för vi alla hade väll fattat vad som hade hänt då.

fortfarande inte hört nått från William så funderar på att supa mig full ikväll också och gå över till Eddie.

även om nästan alla här i staden vet vem jag är och har ca500 vänner så är jag ändå ensammast i världen.

min 20års dag kommer snart, och har ingen att fira den med förutom med en flaska koskenkorva. jag har som sagt ingen familj längre. jag trodde att jag hade. men inte ens min så kallade farsa sa grattis till mig förra året och morsan sket totalt i att fira den. så jag och min bästa vän Äwä stack till affären och köpte en tårta till mig och firade den ensamma tills vi gick ut och söp skallen av oss.

det enda jag vill är att william ska veta hur jag känner för honom. 

och om han inte känner samma sak kan han inte bara säga de då så jag kan släppa han helt och flytta här ifrån utan att ha något ouppklarat med han.

Allt är bra, fast nej. jag borde vara glad. men det började och även slutade med att allt är kaos.

Allt var bra, tills några dagar sedan. då jag fick veta det.

...tommy var död.

allt rasade, jag började dricka överdrivet igen. 

sen kom fredagen. festen. jag var fortfarande ett vrak efter att hade försökt göra allt för att bli lite gladare under de dagarna. Så jag fick veta att min största kärlek skulle komma dit. william. Klart jag blev lite gladare då. och mitt drickande hade ju klart inte lagt sig. jag minns inte mycket, men de jag minns var... att jag blev lycklig för en stund. Han satt på köksbordet, kollade på mig och log, jag log tillbaka. Sen drog han mig intill sig och la armarna runt mig. jag kollade på min kompis och skrek av lycka inombords.

Jag ville aldrig att den kvällen skulle ta slut.

Sen kom lördagen. Jag ville inte åka ifrån honom, men det enda jag kunde tänka på var tommys död. Jag hann inte mer än att äta två mackor och dricka en kopp kaffe innan jag började med alkoholen igen.

Sen kom ju den andra festen. värsta korvfesten. Det var ju bara att välja och vraka. Men jag saknade william, och jag gjorde allt för att inte tänka på Tommys död. 

sen kom en snubbe. rätt ful var han faktiskt vi pratade inte mycket vi slogsmest på skoj med ett uppblåst spöke och dinosaurie, vi hade jätte kul. och där för en sekund hade jag glömt allt, jag hade glömt tommy och jag hade glömt william.

festen slutade rätt tidigt, så jag följde med den snubben hem och fortsatte dricka lite till, och ännu mer.. tills man låg där utan byxor i någon annans säng än sin egna. då kom jag ner på jorden igen, började komma ihåg allt istället, sen blev jag mer än glad att han inte fick upp den så vi inte hade sex. Jag skyllde på något fult och skyndade mig hem till morsan. daniel var där med men han hade redan somnat så jag la mig i soffan och allt snurrade men dröjde inte länge innan jag däckade.

Nu söndag. jag befinner mig nu på min internatskola. nykter för första gången på flera dagar. Har inte hört något från william. Inget alls. Har för de mestadels bara gråtit idag. 

Allt är tillbaka på noll igen. Med en vän mindre och fortfarande ingen william.

Ni kanske läste de första inlägget som jag gjorde? om inte? gör de annars kommer ni nog inte fatta mycket av resten som kommer att publiceras.

nu är de så att Jennas Otroliga Liv kanske kommer att bli en bok i framtiden. efter ett snack med bolaget osv så får vi se vad som händer. och då kommer den boken utegå från denna blogg. kommentarer kommer antagligen att komma med i boken.

Ni kanske kommer ihåg William? Daniel? Philip? de kommer fler som Kim Äwä Sandra Becca Eddie ''Löken'' ''Sonken'' med flera. nu tar vi det får början så ska jag berätta hur allt hänger ihop.

William är den snubben som jag helt har fallit för, men han känner nog inte alls samma sak för mig.

william, kim och Philip bodde alla tre tillsammans. Philip och jag började dejta. när jag egentligen ville ha William. vi slutade dejta, han hamnade i fängelse på grund av antagligen narkotika och flyttade direkt efter till danmark i kristiania.

Äwä är min absolut bästa vän (inte ens hon vet om denna bloggen) hon har sedan länge varit helt förälskad i Kim. det var tack vare henne som jag träffade William. Så vi två, jag och äwä är helt olyckligt kära i william och kim som bor ihop, knarkar ihop, har ett band ihop, dvs dom gör allt ihop.

Daniel har gillat mig sedan många år tillbaka. han är den killen som är perfekt för alla tjejer. han ser jävligt bra ut, har en jävligt snygg kropp! notera jävligt snygg kropp!! han har jobb är ganska romantisk när han kan. lite små rolig och någon du kan säga allt till. men jag är korkad och vill inte ha honom.

okej becca sonken löken är personer som också hör ihop och lite eddie där med.

okej löken och sonken är bröder. för ett bra långt tag sedan så träffade jag sonken och ja vi hade heta stunder. vi knullade nästan varje helg. sen kommer jag inte riktigt ihåg vad som hände sen men vi slutade nästan att umgås helt. då träffade jag löken, som är storebror till sonken. och här börjar det roliga...

För första gången på nästan tre år i singel livet så började jag lite på någon jag och ''Löken'' (sebastian) började bli ganska seriösa. men det var bara en sak.. han kunde inte släppa att jag hade legat med hans bror före vi ens började träffa varanda. jag blev både förbannad arg och ledsen på samma gång. sen fick jag veta att han hade strulat med stans största slampa undertiden vi träffade varandra och började bli seriösa.

flera veckor senare efter att vi bröt så träffade jag honom på en fest. jag tänkte nu jävlar ska jag konfrontera honom! men helt plötsligt hittar jag honom inte. jag går ut på baksidan, det var mörkt som satan där. kollar runt husknuten. och där. stod han redan med en tjej. jag tänkte woaw.. redan?! aja de gör ingenting för hon var ful som satan ändå.

men liten ledsen blev man ändå, för det bevisade bara att han inte tyckte att de vi hade var tillräckligt seriöst.

vi alla har en william som vi vill ha vi alla är kanske lika osäkra på hur vi ska göra för att få dom. för det känns som om hur vi än gör så blir de bara fel som om att han tycker att man är mer creepy. fan också.

fortsättning följer...

Det är 2år och lite mer än 3 månader sedan som du gick bort.

Idag när jag var inom affären trodde jag att jag såg henne. Min döda faster. och helt creepy som jag är ställer jag mig helt stelt och livlöst och bara blänger på damen. Tills hon kom så nära då jag såg att de inte var döda faster Annelie. Så nära att jag till och med märker på damen att hon nästan blir lite skrämd av mitt stirrande i chock.

under de få sekunderna som det hände hann jag tänka på tusen saker. den där kräftskivan i hamnen med alla andra som hade båt. När jag var liten och lekte hos henne. På alla julafton. Hur vi satt och sa att vi skulle gå på bio snart precis innan hon tog sitt liv.

jag var sekunden ifrån att brista i gråt i affären, tills telefonen ringde. Enda gången jag har varit glad över att en telefonförsäljare ringde.

MEN.. kom ihåg. sorgen är inte i att människor dör. utan att de slutar älska livet.

Alla har vi en han.

En han som man kanske inte riktigt vill ha. vill ha. eller bara skanske inte får.

Jag har i alla fall en han. En han som jag inte borde ha och heller inte har eller får.

En han som vi alla vet inte alls är bra för en, men som vi så mycket vill ha.

Min han, heter William.

Sedan första stund jag såg honom. Som kanske var för redan två år sedan. så förlorade jag mig direkt. men det där med kärlek är ju lite komplicerat. ni ser... jag började träffa hans kompis istället, eftersom att william inte alls verkade särskilt intresserad av mig. jag och philip (williams kompis) slutade dejta. senare tid fick jag veta att chan hamnade i fängelse och flydde till kristiania, men det är en annan historia som jag får ta någon annan dag.

Min "han".. William, är den absolut värsta personen jag egentligen skulle kunnat bli kär i just då. och vad blev jag? BAAM och jag blev helt nerkärad. han knarkar. han har problem med pengar. han har inget jobb. men han är spontan och rolig. jag föll för honom, när jag borde falla för daniel, en kille som är så otroligt omtänksam har bra ekonomi, har jobb, inget problem med varken alkohol eller droger. han är mysig och så men inte så värst rolig. Vi kan ha våra stunder men det har aldrig riktigt klickat.

Alla har vi en William och en Daniel.

Det här är bara början av den långa vägen vi ska gå. en lång historia om död och kärlek.